Det liberala Folkpartiet.

Folkpartiets epitet används ofta, både av såväl folkpartister som deras meningsmotståndare. Partimedlemmarna själva använder ofta begreppet liberal som något de påstår sig stå för; något som betecknar den politik de driver. Göran Persson har benämnt denna politik batongliberalism. Detta kanske är mer passande.

Liberalism är frihetens och individens ideologi, men även det personliga ansvarets ideologi. Liberalism varnar för statens inflytande och paternalismen. Liberalism står för starkt självägande och kulturell pluralism. Liberalism betecknar även marknadens frihet och en tro på dess framgång.

I få polyarkier torde det vara enklare att identifiera problematik gällande dessa frågor än i Sverige. I ett land så präglat av socialdemokratin är det enkelt och tydligt att identifiera var det saknas liberala influenser: den offentliga verksamhetens storlek och den alltid närvarande starka paternalismen är tydligt aliberala fenomen.

Folkpartiets Johan Pehrson (presumtiv justitieminister) tävlar mot Bodström om titeln Mest Ondskefull i Sverige - och det är ännu oklart vem av dem som är villig att föra sin linje längst. Partiet anklagas ideligen för främlingsfientlig politik. Om något borgerligt parti kan tänka sig samarbeta med socialdemokraterna är det Folkpartiet (det var senast aktuellt 1994, men då avstod socialdemokraterna). Folkpartiet lade för inte alltför länge sedan fram (och drog omgående tillbaka) ett förslag om att gymnasieskolorna skulle samarbeta med SÄPO för att komma åt blivande terrorister. Igår framkom det att partiet samarbetar med socialdemokraterna för att genomdriva förslaget om hemlig rumsavlyssning - utan att informera de utsatta i efterhand. Enligt Pehrson fanns det inte tid att vänta på en sådan utredning, med implikationen att Sverige skulle möta sin undergång i en veritabel storm av systemhotande kriminalitet om inte ordningsmakten får möjlighet att bugga människor å det snaraste.

Det liberala i denna politik undgår mig. Det finns inga principiella problem med att ett liberalt parti vill effektivisera brottsbekämpningen. Snarare tvärtom: brottsbekämpning är statens främsta existensberättigande i liberal filosofi. Men i den målkonflikt som där står att finna - integritetsinskränkningar - föreligger ingen hesitation gällande vad en (riktig) liberal skulle välja. Liberalism är inte utilitarism, och rättighetsetiken är väldigt tydlig på den punkten: staten får inte kränka individer för att uppnå sina syften, vad de än må vara. Även den mest illiterata av folkpartister borde känna till detta.

Den starka paternalismen är ytterligare en punkt där Folkpartiet misslyckats med att tydligt formulera en liberal ståndpunkt. Efterföljande av självägandeprincipen torde vara viktigt i ett liberalt partiprogram; något som innebär legalisering av narkotika och prostitution. Dylikt parti skulle även kunna verka för större möjlighet till vapeninnehav, samt avskaffande av fastighetsgränser. Detta är naturligtvis endast ett axplock. Det finns mängder av punkter där Sverige brister, sett från ett liberalt perspektiv. Folkpartiet har dock inte en liberal agenda utan för fastmer en pragmatisk politik avsedd att vinna mandat. Det finns en flora av liberala mål som Folkpartiet fullständigt ignorerar och de områden som prioriteras är snarast anti-liberala.

De skulle, åtminstone i mina ögon, te sig avsevärt mindre falska om de avsade sig epitet 'liberalerna'. Finns det någon liberalism kvar i Folkpartiet?

Andra bloggar om: politik, partier, folkpartiet